Nu har vi haft okuleringsundervisning på skolan (bilden visar bara ett prov på en fiktiv grundstam)! Det är ungefär som att ympa, men med mindre materialbitar att jobba med! Okulering används mycket i fruktträdsproduktion och inom rosförädling. Anledningen till att man ympar eller okulerar in en växt på en annan är främst att man vill föröka ett visst material och vara säker på vad man får för växt (ympning och okulering är ju 2 sorters vegetativ förökning, vilket ger en 'klon', en exakt avkomma av föräldern som man tar material från) och att man vill ha en bättre slutprodukt, som kanske har en mer härdig grundstam, som också kan hjälpa den att blomma mer och bättre eller ge mer eller tidigare frukt, till exempel. Andra typer av förökning som finns är sticklingar och avläggare (det är också vegetativa förökningssätt) eller frösådd (generativ förökning). Vid frösådd är man däremot inte säker på att barnen blir desamma som föräldrarna (t.ex. blir inte en Åkerö-äppel-kärna som gror och växer upp till ett nytt träd Åkerö-äpplen, ten något helt nytt).
